Dagarna flyger iväg och valparna utvecklas i rasande fart!
De bor numera i hela köket och tycker det är alldeles underbart att få leka, röja, härja och vara med mitt i smeten.
De övningsäter vidare med utökad diet - köttfärsen blandas nu ut med vanligt hundfoder och det är så smarrigt tycker de.
Här är det köttfärsservering!
De står i födelseordning, från vänster till höger.
Vicke, Unni, Spella, Fredde och Remmen.
De står i födelseordning, från vänster till höger.
Vicke, Unni, Spella, Fredde och Remmen.
Mina foppatofflor har fått sig en omgång av Remmen, de skulle mördas grundligt. Och dessutom var de jättesköna att bita i för de små pliggarna, förlåt skalpellerna menar jag, tittar fram nu!
Och då måste man provbita på allt. Valplåda. Tofflor. Kylskåp. Människofingrar. Skosnören. Tidningar. Sina egna ben. Fällen. Leksakerna. Syskonets ben. Eller syskonets öron! Listan kan göras lång. Och den lär bli ännu längre i takt med att pliggarna blir längre. :-)
Remmen (Aintree's Can I Have Some Remedy) funderar om man kan gå ut i hallen och hitta på något.
Det kunde man. Remmen provar sina alldeles nya pliggar på de skönt sviktande foppatofflorna.
Remmen ber sin bror Fredde (Aintree's Set me Free) att dra åt h*lvete - för det är JAG som gnager foppatoffel! Inte du!
Och idag skedde dessutom en stor debut!
Det visade sig att världen var jättestor och jätteljus! Och på golvet i den världen så var det en alldeles grön och hårig matta som killades under fötterna och på magen. Konstigt ställe det där. Och inte prasslade det när man gick på det och inte stog det en massa gamla nyheter på håret heller. Det kallades visst för GRÄS sa mamma Saga (Angeleye's Magic Fairy Tale) och tant Vittra (Angeleye's Passion 'N Pride). Och så lät det så konstigt överallt, mamma Saga sa att det var fåglar. Och pälsen rörde sig utan att någon rörde vid den. Tant Vittra sa att det kallas för vind.
Och den här världen hade ett fint klingande namn - den kallas för UTE!
Det visade sig att världen var jättestor och jätteljus! Och på golvet i den världen så var det en alldeles grön och hårig matta som killades under fötterna och på magen. Konstigt ställe det där. Och inte prasslade det när man gick på det och inte stog det en massa gamla nyheter på håret heller. Det kallades visst för GRÄS sa mamma Saga (Angeleye's Magic Fairy Tale) och tant Vittra (Angeleye's Passion 'N Pride). Och så lät det så konstigt överallt, mamma Saga sa att det var fåglar. Och pälsen rörde sig utan att någon rörde vid den. Tant Vittra sa att det kallas för vind.
Och den här världen hade ett fint klingande namn - den kallas för UTE!
Och OJ vad spännande detta nya Ute var! Det var så spännande så mamma Saga hade fullt sjå att hålla ordning på alla barn. Och Vittra fick sin beskärda del av barnvakteri hon med. Men när de små liven började leta sig in under magen på henne där hon låg, för att tutta lite, så var måttet rågat sa Vittra. Hon flög upp och tänkte INTE låta de små bäbisarna tutta på henne inte. Usch! Något måtta får det vara när man är en äldre dam. Så det så.
Vicke (Aintree's What A Wicked Game) och Remmen kollar in detta nya killiga golv.
Vicke sitter och är söt samtidigt som han tar in en väldans massa nya intryck.
Spella (Aintree's I'm Under Your Spell) gör som hon brukar - kollar upp allt spännande!
Vittra undrar om den jättelilla konstiga hunden tänker prata med henne. Remmen är det som är nyfiken på tanten.
Spella undrar om tant Vittra smakar gott? Av Spellas min att döma så var icke fallet så. Alls.
Det är ju vår och då öppnar uteserveringarna igen.
Så även på Djurgårdsvägen som synes! :-)
Ja, en liten rapport från oss här!
På återskrivelse!
//Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar