Nu är vi här!

Nu har de små anlänt! Eller - de anlände inatt. Nattpasset blev det.

Saga (Angeleye's Magic Fairy Tale) var orolig hela dagen, men det blev liksom inget. Så jag bestämde mig vid kl 23 att krypa i säng och försöka få någon timmes sömn innanför ögonlocken med tanke på vad som förmodligen komma skulle.

Så jag släckte lampan men somnade inte då Saga planlöst vandrade från sin korg till mattan vid min säng, bäddade, lade sig. Upp igen, flåsa, stirra, tillbaka till korgen, bädda, snurra runt sjutton varv och sen vika ihop benen i ett stort stön för att sen resa sig upp och så vidare. Sen gick hon mot altandörren och jag släppte ut henne och hon kissade och kom in. Och sen forstatte snurrandet och rastlösheten. Ville ut igen, kissade lite till. Gick in och lade sig. Kom upp igen och behövde kräkas. Släppte ut henne och sen kom hon in när hon kräkts klart. Orolig.

Nä, vid det här laget hade jag insett att det nog inte skulle bli någon sömn alls, utan jag tog med henne till valplådan där jag satte mig och hon lade sig. Flåsandes. Efter en stund så började hon krysta. Klockan var då 23.50. Vattnet gick kl 23.58 och det var alldeles grönt. Kändes inte helt bra, så jag ringde min nattuggla till pappa som fick googla lite medan jag agerade valpmorska.

Efter en stund så kom det fram en vattenblåsa som satt så där en bra stund innan det avancerade och blåsan sprack.

Första blåsan syns, så även det gröna vattnet....

Plötsligt i en krystvärk så kom det ut en fosterblåsa där man faktiskt kunde se att det var en trefärgad valp och jag såg också hur den öppnade och stängde munnen därinne i sin värld. Fantastiskt!

Här ser man faktiskt nosen (spetsen längst ned), tanfärgen på kinden och ovanför ögat samt den vita kragens kant i överkant på blåsan.

Vid nästa krystvärk som kom skulderpartiet ut och fosterhinnorna sprack och den lille började direkt att dra efter sina första andetag i denna världen.

Välkommen till denna värld, lilla vän!

Så klockan 00.25, den andra april kom så den första valpen ut. Det visade sig vara en trefärgad hane som kom med huvudet först och han vägde 282 gram.

Saga var INTE nöjd med det lilla livet som krälade i hennes päls vid hennes mage och dessutom TOG på henne. -TA BORT DEN!!!!! sa hon till mig. -JAG VILL INTE HA DEN!!! Hon kunde sträcka sig till att slicka på navelsträngen precis när han kom ut, men sen skulle hon inte alls ha den mer. Hon tittade inte ens på honom. Hon försökte faktiskt gå därifrån och lägga sig bakom mig i den redan från början trånga valplådan... Men då sa jag åt henne att åtminståne ligga där hon skulle så han kunde få leta efter en tutte och lite mjölk. Hon låg där mycket motvilligt, endast för att jag hade sagt det, och jag tittade och tittade efter efterbörden. Men nä. Ingen efterbörd så långt ögat kunde nå. Klockan gick och efter en timme började hon krysta igen.

Denna gång kom valpen ut betycligt fortare och kl 01.32 kom den ut. Det var en trefärgad tik med en stor bred krage, som nästan såg ritad ut, som kom med huvudet först och hon vägde 250 gram. Saga var nu betydligt mer intresserad av sin dotter än hon först var av sin son. Nu satte modersinstinkterna in totalt och det vårdades bäbisar - även sonen - och åts upp moderkaka. Som hörde ihop med valp nr 2. Fortfrande ingen från ettan.

Plötsligt var det dags igen och kl 01.39 kom nästa valp ut med huvudet först, nummer tre i ordningen. Det var en sobelfärgad tik med en liten bläs i pannan som vägde 290 gram. Och hennes moderkaka kom ut tillsammans med henne. Och plötsligt kommer det en moderkaka till - nu var första valpens moderkaka ute också. Skönt.

Kl 02.08 kom det en fjärde valp, sobelkille med huvudet först som vägde 350 gram. Pigg och glad och högg direkt tag i en spene och började äta. Moderkakan kom ut den med.

Nummer fem gjorde entré 02.23 med rumpan först. Detta var en trefärgad kille som vägde 302 gram. Moderkakan kom ut direkt den med och Saga mumsade med glädje i sig den också.

Nu blev det ett lugn i lådan och jag var säker på att nu, nu var det klart. Så jag tog ut Saga och rastade henne, duschade av henne i rumpan efter förlossningen och bäddade rent i valplådan.
Klockan är väl vid 03.15 ungefär och jag var fantastiskt kissnödig och vrålhungrig efter många timmar i valplådan och middag bra många timmar tidigare. Pratade fortfarande med min nattuggla till pappa i telefonen och stökar undan allt jag använt. När jag ska lägga tillbaka valparna i valplådan så märker jag att den sobla hanen är betydligt svalare än sina syskon plus väldigt loj. Stoppar honom innanför min tröja för att han ska få min kroppsvärme och gnuggar honom samtidigt med en handduk för att få upp värmen och få igång honom. Han piper och piper, men blir inte varmare. Blir inte heller piggare. Han slutar andas och jag gör HLR på honom, gnuggar, ger hjärtmassage, försiktiga inblåsningar, Saga hjälper till med frenetiskt skickande. Men nä, han kommer inte tillbaka. Istället så försvinner han allt längre bort och till slut så ger jag upp.
Han dog klockan 03.40. Lilla vännen.

Kikar ned i valplådan igen och ser att att Saga krystar igen..... Trött och slut så var det väl kanske inte vad jag hade tänkt mig. Alls. Och inte två timmar efter sista valpen. Eller, vad jag trodde var sista iallafall...
Men det var väl bara till att plocka fram allt igen, det jag precis plockat undan.
Och var smart nog att lägga sådana där bäbisunderlägg, vadderade saker med plast under så bäbisar inte ska kissa igenom madrasser, under rumpan på Saga så jag inte ska behöva byta hela valplådan igen.

Saga krystar och kl 04.10 föder hon fram en hel fosterblåsa, tom på valp men fylld av mörk rödsvart vätska. Det kom ut en moderkaka som satt ihop med påsen i en grön navelsträng - helt plötsligt förstod jag vart den gröna färgen på vätskan kom ifrån. Saga ville ha både blåsa och moderkaka, men nej. Det gick jag inte med på, med tanke på att det inte såg riktigt normalt ut.

Strax därefter så började hon krysta IGEN. Kl 04.13 kommer så en sobelhane ut med rumpan först. 322 gram vägde han och var som en omedelbar sugpropp på mjölkbaren.

Nu infann sig det riktiga lugnet hos Saga och valparna och jag kunde städa undan efter oss. Igen.

Kl 05.15 så stupade jag i säng...

Och valparna mår så bra och äter och piper och blir mycket missnöjda om de kommer bort eller blir undanknuffade av syskonen vid mjölkparen.

Gänget vid mjölkbaren. Sobeln med huvudet åt fel håll är hanen. Den trefärgade med huvudet åt fel håll är tiken.

Den trefärgade längst till vänster med ryggen mot kameran är hane 2. Den sobla som äter är tiken och den trefärgade längst till höger är han som kom allra först.